Modell av nanosatelliten Munin installerad vid Institutet för rymdfysik
Under måndagen installerades en modell av Sveriges första nanosatellit, Munin, vid Institutet för rymdfysiks (IRF:s) huvudkontor i Kiruna. Munin byggdes av IRF och var en av föregångarna till det som sedan kom att kallas CubeSats. Satelliten vägde sex kilo och fick plats i handbagaget på flyget till USA inför dess uppskjutning den 21 november 2000.
Benämningen nanosatellit innebär en vikt på under 10 kilo. Normalt väger satelliter från några hundra kilo till flera ton.
IRF:s intresse för att bygga en nanonsatellit uppstod efter de antalet framgångsrika svenska mikrosatelliterna Viking, Freja och Astrid-serien. Projektledaren för Munin var IRF:s nuvarande generaldirektör Olle Norberg.
Munin var dels en forskningssatellit för studier av norrsken och jordens strålningsbälten och dels ett teknikutvecklingsprojekt för att studera hur mycket det gick att minimera storleken på en satellit med vetenskapliga instrument. Dessutom var rymdingenjörsutbildningen i Kiruna en del av satellitprojektet.
Fördelen med små satelliter är att kostnaderna kan hållas låga och att satelliterna oftast kan tas fram på kort tid.
Satelliten var utrustad med ett instrument för att studera de partiklar som ger upphov till norrsken, ett annat för att studera de energirika partiklarna i jordens strålningsbälten, samt med en kamera för studier av norrsken.
Kl. 19.24 svensk tid den 19 november 2000 skickades IRF:s nanosatellit upp med en Delta-2 raket från Vandenberg Air Force Base i Kalifornien, USA. Uppsändningen, som sponsrats av NASA, skedde tillsammans med två andra satelliter, en amerikansk och en argentinsk.
Markkontroll för Munin samt station för att ta emot data var en särskild byggnad vid IRF:s huvudkontor i Kiruna.
Satelliten namngavs efter guden Odens ena korp Munin som skickades ut runt världen för att inhämta information till Oden.
Läs mer om Munin:
https://www.irf.se/sv/irf-i-rymden/munin/
