Förordet i sin helhet, av IRF:s föreståndare Stas Barabash:

Institutet för rymdfysik, IRF, är ett statligt forskningsinstitut, som bedriver grundforskning i rymdfysik och atmosfärfysik. I riksdagens rymdstrategi från 2018 identifierades IRF ha en ledande roll för att Sverige ska fortsätta bedriva framstående rymdforskning av hög kvalitet i internationell jämförelse.

IRF bedriver också en omfattande markbaserad observatorieverksamhet som hade sin början i slutet av 1940-talet. IRF utvecklar aktivt sin forskning för att stödja forskningsorganisationen EISCAT:s 3D-projekt, den viktigaste satsningen på rymdområdet i Norden för att med radarmetoder studera jordens övre atmosfär och jonosfär samt att bidra till studier av rymdväder.

IRF driver en stor mängd instrument som studerar olika delar av solsystemet. Vid slutet av 2019 var IRF huvudansvarigt för, eller hade bidragit till, 15 vetenskapliga mätinstrument som befinner sig i rymden: kring jorden och Mars, på baksidan av månen och på väg till Merkurius.

IRF fortsatte att utveckla och bygga två rymdinstrument, PEP (Particle Environment Package) och RPWI (Radio and Plasma Waves Instrument), för den europeiska rymdorganisation ESA:s rymdprojekt JUICE som ska flyga till Jupiter 2022. Personalens arbetsbelastning är hög för att säkerställa leveransen av flygmodeller av båda instrumenten i augusti 2020. JUICE-projektet är det största projektet i IRF:s historia. Det kommer inte bara att tillhandahålla unika mätningar för att förstå hur Jupiter, den största planeten i solsystemet, fungerar utan möjliggör också en betydande utveckling av IRF:s tekniska kapaciteter.

IRF har arbetat aktivt med förslag till nya rymdprojekt och rymdinstrument för att säkerställa att teknisk kompetens som utvecklats inom ramen för JUICE-projektet inte försvinner och för att IRF:s forskare ska ges möjlighet att utforska nya horisonter i rymden. Detta arbete börjar bära frukt! Projektet Comet Interceptor, som IRF tillsammans med ett stort europeiskt konsortium föreslog till ESA, valdes i 2019 ut för att genomföras. Comet Interceptor kommer att jaga ifatt och studera en komet eller annan interstellär himlakropp som ännu inte upptäckts. IRF kommer att bidra med sensorer för att undersöka hur sådana kroppar växelverkar med solvinden, laddade partiklar från solen.

IRF fortsätter också att utveckla sin tillämpade forskning, i första hand inom rymdväder, med målet att vara nationellt ledande på detta område. Inte bara rymd! IRF fortsätter att utveckla sin markbaserade forskning. Efter en omfattande uppgradering har norrskensavbildningssystemet ALIS_4D tagit sina första bilder. ALIS_4D kommer att vara ett viktigt verktyg för ytterligare studier av norrsken och andra atmosfäriska fenomen i det polara området.

Efter många år i träda är IRF tillbaka med ballongverksamhet. I augusti 2019 sändes en ballong upp för registrering av nattlysande moln (NLC) från Esrange. Ytterligare minst två uppsändningar förväntas under 2020.

Ett av målen med IRF:s utveckling är att skapa en arbetsmiljö där alla trivs bra, en miljö där alla känner att de tillhör en och samma organisation. Allmänna IRF-sammankomster och IRF-dagar är en mycket viktig del av organisatorisk och social arbetsmiljöutveckling. För IRF-dagar 2019 samlades IRF:s personal för första gången på 7 år i Uppsala. Tvådagarsmötet blev en stor framgång med 83 deltagare (80% av IRF-personalen).

2019 var inte bara ett år med framsteg och utveckling utan också ett år med sorg och förlust. Professor emeritus Bengt Hultqvist, IRF:s grundare och dess föreståndare under de första 37 åren, avled under året. Bengt skapade en forskningsorganisation med en unik arbetskultur som vi kommer att försöka bibehålla och utveckla.

IRF fortsätter att vara ett världsledande forskningsinstitut, en attraktiv arbetsplats och en effektiv myndighet.

Stas Barabash Föreståndare