Svenskt instrument fortfarande i omloppsbana runt månen

Bild: Illustration gjord av ESA av satelliten Chandrayan-1, som fortfarande sedan oktober 2008, är i omloppsbana runt månen.

Under 2009 avslutades den framgångsrika indiska månmissionen Chandrayaan-1 där Institutet för rymdfysik (IRF) deltog med instrumentet SARA (Sub-keV Atom Reflecting Analyzer). Flera banbrytande upptäckter kring hur solvinden växelverkar med månens yta gjordes. Med hjälp av data från SARA kunde forskarna vid IRF ta fram den första bilden som visar att det finns lokala magnetfält på månen.

I augusti 2009 bröts förbindelsen med rymdfarkosten Chandrayaan-1 och forskarna har inte haft någon kontakt med satelliten sedan dess. För en månad sedan gjorde NASA JPL (Jet Propulsion Laboratory) en radarobservation som visar att Chandrayaan-1, inklusive instrumentet SARA, fortfarande är i omloppsbana runt månen. Även om satelliten inte är kontaktbar fortsätter det vetenskapliga arbetet i SARAs fotspår. Upptäckterna gjorda av SARA har lett till nya frågor angående hur solvinden växelverkar med månens yta.

IRF återvänder till månen

Under 2018 kommer forskarna få svar på några av dessa spännande frågor genom instrumentet ASAN (Advanced Small Analyzer for Neutrals) som är utvecklat och byggt av IRF. ASAN kommer att flyga med den kinesiska Chang’e 4-missionen till månen, men, istället för att sitta på en satellit som kretsar runt månen kommer instrumentet ASAN att sitta på en mobil robot endast 60 centimeter ovanför marken för att där se hur solvinden växelverkar med månens yta. Det är andra gången som svensktillverkad hårdvara landar på månen, där den första var den berömda Hasselbladskameran som användes vid Apollo-programmet på 60- och 70-talet.

För mer information kontakta huvudexperimentator:
• Dr. Martin Wieser, IRF Kiruna, tel. +46-980-79198, wieser@irf.se