Swarm

Den europeiska rymdorganisationen ESA:s Swarm-projekt består av tre identiska satelliter som sköts upp från Plesetsk i Ryssland den 22 november 2013. Förhoppningen är att Swarm ska ge den bästa bilden någonsin av det jordmagnetiska fältet och hur det förändras med tiden samt om det finns oväntade störningar i det.

IRF i Uppsala bidrar med ett instrument till samtliga tre satelliter med syftet att känna av satelliternas elektriska potential, vilken snabbt kan ändras i synnerhet nära områden med norrsken.

Instrumentet, en så kallad Langmuirsond, neutraliserar det “brus” som norrskenet ger upphov till och mäter elektrondensitet, elektrontemperatur och satellitpotentialen hos satelliten.

IRF:s Langmuirsonder är en del av det elektriska fältinstrument EFI (Electric Field Instrument) som är placerat på framsidan av varje satellit och mäter plasmadensitet, drift och acceleration i hög upplösning för att karakterisera det elektriska fältet runt jorden.

Kärnan i detta instrument är två avbildare för termiska joner som utvecklats av ett team vid University of Calgary (Kanada), i syfte att vara först med att visa den tredimensionella fördelningen av jonerna.

Avbildarna och Langmuirsonderna är integrerade i Swarms Electric Field Instrument av COM DEV i Kanada.

Swarm består av en “svärm” av tre satelliter. Två av dem går i parallella banor som i början av missionen ligger på 460 kilometers höjd, medan den tredje går i en egen bana på strax över 500 kilometers höjd. Alla tre satelliterna är identiska, knappa tio meter långa, och bär på samma instrument.

Mer information:

• Stephan Buchert, forskare, IRF Uppsala, scb@irfu.se
• Mats André, professor, IRF Uppsala, ma@irfu.se
• Jan-Erik Wahlund, docent, IRF Uppsala, jwe@irfu.se