Till huvudinnehåll
Meny

Astrid – 1

Astrid-1 sköts upp den 24 januari 1995 från Plesetsk i Ryssland och var banbrytande som det första svenska mikrosatellitprojektet. Satelliten vägde 27 kg.

Nyttolasten, utformad och byggd av IRF, bestod av tre experiment:

  • PIPPI (Pioneers in Planetary Particle Imaging), en neutral partikelavbildare som uppmätte energiska neutrala partiklar, ENA, i jordens magnetosfär. Det var första gången någonsin som ett sådant instrument flög på en satellit.
  • MIO (Miniature Imaging Optics), en liten kamera för att avbilda norrskenet med ultraviolett ljus.
  • EMIL (Electron Measurements – In-situ and Lightweight), en elektronspektrometer eller detektor för elektroner.

Svenska Rymdbolaget utvecklade och byggde Astrid-1 på uppdrag av Rymdstyrelsen. I slutet av september 1995 tappades kontakten med satelliten, men instrumenten hade redan slutat att fungera i början av mars. Trots den korta driftstiden hade forskarna mottagit en stor mängd data. Astrid-1 styrdes från Esrange Space Center men IRF i Kiruna hade en egen liten markstation med namnet ”Snickerboa” för att skicka upp kommandon till instrumenten.

Astrid-1 gjorde de första ENA-mätningarna någonsin i den inre magnetosfären, vilket resulterade i att IRF blev världsledande inom detta forskningsområde. Framgångarna öppnade upp möjligheterna för IRF att även flyga ENA-instrument till andra planeter.

Bilder

Satellitinstrumentet Astrid på IRF vid solsimulatorn. Foto: Torbjörn Lövgren
Astrid-satelliten. Foto: Torbjörn Lövgren