Fjärde förbiflygningen av Merkurius väntar för BepiColombo med svenska instrument ombord
För snart sex år sedan skickade den europeiska och japanska rymdsonden BepiColombo iväg med destination Merkurius. IRF kan följa sina instrument under resan till planeten som nås 2026. Den 4 september flyger BepiColombo förbi Merkurius för fjärde gången vilket IRF-forskarna Stas Barabash och Jan-Erik Wahlund ser fram emot.
På sin färd till solsystemets minsta planet med solen som närmsta granne, gör BepiColombo, som lämnade jorden i oktober 2018, nio planetariska förbiflygningar: en vid jorden, två vid Venus och sex vid Merkurius. Detta för att hjälpa till att styra in rymdsonden i omloppsbana runt planeten.
Den fjärde förbiflygningen av Merkurius innebär att BepiColombo kommer att befinna sig närmare planeten än tidigare och manövern syftar till att minska dess hastighet och ändra dess riktning.
Uppdraget BepiColombo består av en huvudfarkost med två rymdsonder: den europeiska rymdorganisationen ESA:s Mercury Planetary Orbiter (MPO) och den japanska rymdorganisationen JAXAS:s Mercury Magnetospheric Orbiter (MMO).
MPO ska kartlägga planeten medan MMO ska undersöka dess magnetosfär.
När BepiColombo når Merkurius i november 2026 separeras de två rymdsonderna från huvudfarkosten och placeras i olika omloppsbanor för studier av planeten under cirka ett år.
Genom insamlandet av data hoppas forskarna få ledtrådar för att bättre förstå hur planeten och vårt solsystem har bildats.
Tre instrument från IRF
Stas Barabash, professor vid IRF i Kiruna och Jan Erik-Wahlund, docent vid IRF i Uppsala ser fram emot förbiflygningen av Merkurius. De är båda högst involverade i rymduppdraget. IRF medverkar nämligen med tre instrument på Bepicolombo.
Ett av instrumenten är placerad på den europeiska rymdsonden MPO och två instrument sitter på den japanska rymdsonden MMO.
Stas Barabash är ansvarig för en jondetektor på den europeiska rymdsonden samt för en energetisk neutral analysator på den japanska rymdsonden.
”Jondetektorn kommer att mäta de laddade partiklar från solvinden som träffar Merkurius yta. När det sker frigörs atomer som blir en del av Merkurius nästan obefintliga atmosfär. Med det andra instrumentet kan vi mäta de atomer som frigörs från ytan. Instrumenten kompletterar varandra och ger oss en bild av hur solvinden bidrar till att Merkurius har en tunn atmosfär och hur den påverkas av solvinden”, säger han.
Vad innebär denna fjärde förbiflygning?
”Jondetektorn ska samla vetenskapliga data under hela förbiflygningen som är annorlunda än de tre tidigare gångerna eftersom BepiColombo nu kommer att möjliggöra mätningar i de polära områdena av Merkurius magnetosfär. Vi kommer att kunna jämföra denna förbiflygning med de tre föregående för att lära oss mycket om planetens magnetosfär redan innan rymdsonden befinner sig i bana runt Merkurius”, säger Stas.
Hur mår instrumenten?
”Jondetektorn Miniature Ion Precipitation Analyzer (MIPA) och instrumentet Energetic Neutrals Analyzer (ENA) mår bra. Vi kör dem ungefär var tredje månad för att verifiera deras hälsa”, säger han.
Jan-Erik Wahlund är tillsammans med forskare från Kungliga tekniska högskolan ansvarig för det elektriska fältinstrumentet ombord på den japanska rymdsonden MMO.
“Instrumentet sitter på trådbommar som fälls ut i omloppsbana runt planeten och sfäriska sonder ska bland annat mäta den elektriska potentialen som är av betydelse för att utröna hur solvinden påverkar Merkurius rymdomgivningar och dess effekt på planetens yta”, säger han.
Hur mår instrumentet?
”Mercury Electric Field In Situ TOoL (MEFISTO), som är en del av Plasma Wave Instrument (PWI), mår bra. Dock görs inga mätningar med instrumentet förrän BepiColombo går in i bana kring Merkurius i november 2026. Då fälls våra bommar ut och för första gången någonsin så mäts elektriska fält kring Merkurius. Vi väntar förväntansfullt på detta!”, säger Jan-Erik.
I december 2025 och januari 2026 sker nästa förbiflygningar för BepiColombo som sedan styrs in till omloppsbana runt Merkurius i november där de vetenskapliga mätningarna därefter kan påbörjas för IRF och de övriga forskarteamen.
Mer information
ESA om BepiColombos förbiflygning den 4 september (på engelska)
Cred artistisk illustration: ESA/ATG medialab