IRF observerar meteorskuren Geminiderna med flertalet olika radarsystem
Under nätterna runt lucia, när polarnatten kommit till Kiruna, ökar möjligheten att se meteorer som tillhör meteorskuren Geminiderna. Just nu deltar IRF i en internationell kampanj där olika radarsystem används för att observera Geminiderna. Forskarna vill bland annat utforska meteorskurens massfördelning och banparametrar i solsystemet.
En meteoroid är ett gruskorn eller en större sten i rymden som om den kolliderar med jordens atmosfär hettas upp och ger upphov till det ljussken vi i dagligt tal kallar stjärnfall – en meteor.
Geminiderna består av meteoroider som är ovanliga på så sätt att de har sitt ursprung i en asteroid och inte en komet. Asteroiden de kommer ifrån kallas Phaethon och den kretsar närmare solen än de flesta andra asteroider. Phaetons bana i solsystemet liknar snarast en kometbana och liksom från en komet frigörs nya meteoroider från dess yta när den närmar sig solen.
Johan Kero är programchef samt forskare vid IRF och deltar i kampanjen.
“ Den underliga asteroiden Phaeton och Geminiderna har gäckat forskare sedan de upptäcktes på åttiotalet. Även om Phaeton uppvisar tecken på aktivitet – att små mängder nya meteoroider frigörs när den närmar sig solen, är det inte klarlagt hur Geminiderna faktiskt kom till. Kartläggning av meteorskuren utgör en del i pusslet och är en viktig förutsättning för att på ett säkert sätt kunna genomföra ett besök till moderkroppen Phaeton med en rymdsond – vilket planeras 2025-2029 inom en japansk rymdmission som kallas DESTINY+”, säger Johan Kero .
En intressant faktor i den pågående observationskampanjen är också att forskarna i någon mån kommer att kunna utvärdera de olika radarsystemens kapacitet att detektera meteorer eftersom mätningarna utförs samtidigt och koordinerat.
Flertalet olika radarsystem
Sedan den 6 december pågår mätningar varje natt med radarsystemen EISCAT UHF och det tyska radarsystemet MAARSY på Andöya i Norge.
Mellan den 14 december – 16 december kommer ytterligare flertalet radarsystem att användas för att möjliggöra kontinuerliga mätningar över 48 timmar.
IRF har inblandning vad gäller observationstid och dataanalys kopplat till flera av de radarmätningar som genomförs med:
- EISCAT (internationell radar med huvudkontor i Kiruna)
- MAARSY (tyskt radarsystem på Andöya i Norge)
- PANSY (japansk radar på Antarktis)
- MU (japansk radar utanför Kyoto)
- Jicamarca (radar i Peru)
Bilden är tagen vid ett tidigare tillfälle.
Foto: Thorbjörn Lövgren/IRF