Föregångare till livets byggstenar i atmosfären på Saturnus måne Titan

Nya resultat om Saturnus måne Titan presenteras i den avhandling som Oleg Shebanits lägger fram vid Uppsala universitet på fredag, den 3 november. Med hjälp av mätningar från ett instrument utvecklat vid Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala har han studerat den övre, laddade delen av Titans atmosfär, dess jonosfär.

Oleg Shebanits disputerar med doktorsavhandlingen ”Titan’s ionosphere and dust – as seen by a space weather station”. Avhandlingen är baserad på data insamlade av den amerikanska rymdfarkosten Cassini som var i omloppsbana runt Saturnus och dess månar 2004-2017, bl.a. data från en Langmuirsond (eller rymdväderstation) som var utvecklad och byggd i Uppsala av IRF. Cassini gjorde drygt 125 förbiflygningar av Titan, den enda kända månen i solsystemet med en tjock atmosfär.

”I min avhandling har jag undersökt fördelningen av de tunga laddade molekylerna och partiklarna i Titans jonosfär”, säger Oleg Shebanits. ”Jag har konstaterat att de är en väsentlig del av Titans jonosfär och att jonosfärens egenskaper drastiskt förändras när de framträder på en höjd av ca 1000 km.”

Oleg Shebanits har utvecklat metoder för att analysera dessa mätningar, metoder som även kan användas när Langmuirsonder skickas till andra planeter.

Mer om Titan:

Titan är Saturnus största måne med en radie som är lite mindre än hälften av jordens. Genom att studera Titan och utvecklingen av dess atmosfär kan vi lära oss mycket om hur jordens atmosfär kan har utvecklats.

På grund av den låga gravitationen i Titans atmosfär, blir atmosfären ”fluffig” och fördubblar nästan månens storlek (se bilden). När en atmosfär utsätts för joniserande strålning (solljus, kosmisk strålning eller energirika partiklar) bildas det en laddad gas – jonosfär – i dess övre delar.

Titans jonosfär har under senare år blivit känd för sin komplexa organiska kemi och tros likna den tidiga jordens. Komplexa organiska föreningar har upptäckts i Titans jonosfär och i labbexperiment har man kunnat visa att aminosyror lätt bildas om man blandar dessa föreningar med vatten, aminosyror som bland annat bygger upp våra egna proteiner. Tack vare att dessa organiska molekyler och stoftkorn bildas redan i jonosfären har man kunnat studera dem på plats med hjälp av instrumenten ombord på rymdfarkosten Cassini.

Disputation:

Fredagen den 3 november 2017, kl. 9:00, i Ångström 2005, Ångströmlaboratoriet, Uppsala. Opponent: Associate Professor Cesar Bertucci (Institute for Astronomy and Space Physics, COCICET/University of Buenos Aires, Buenos Aires, Argentina).

Mer information:

Oleg Shebanits, Institutet för rymdfysik, Uppsala, tel. 018-471 5944, oleg.shebanits@irfu.se

Webblänkar:

Institutet för rymdfysik: http://www.irf.se

Cassini: https://www.irf.se/sv/om-irf/kunskapsbank/cassini/

Avhandlingen: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn%3Anbn%3Ase%3Auu%3Adiva-329490